Tags

, , ,

…och det för en gångs skull inte är mitt eget fel!

I år när jag varit mamma på heltid, pluggat 100% och arbetat 50% dessutom. Jag kände att jag förtjänade en semester. Att ha möjligheten att bli ompysslade lite. Att få komma in. Till och med så hade jag köpt flygbiljetterna hem för mig och mina kids. Bara ett litet problem: Det går vattkoppor på lill-tösens dagis och min mammas äldre sambo har inte haft vattkoppor…

Nu har jag pratat med mamma om det här, förklarat läget och berättat att de får bestämma själva om de vill att jag och familjen skall åka 60 mil för att fira jul och riskera att smitta gubben. Det ansvaret vill inte jag ha. Självklart hoppas jag ju att de skall ge tummen upp, men jag har börjat ställa in mig på att det nog inte blir någon jul i Mästaremåla i år 😦

Nu är det inte bara nattsvart. Jag kommer kunna ta några extra-pass över julhelgen (Men INTE efter Kalle! Kalle är heligt!). Goa storhelgspengar! Det finns klara möjligheter att jag får rumpan ur och faktiskt julstäder – på RIKTIGT! Eller åtminstone röjer hjälpligt. Just nu så ser det ut som kom och hjälp mig. Vi skulle ju ändå inte vara hemma liksom.

Det viktigaste är dock att jag blir tvingad att sätta mig ner och fundera: Vad är det som verkligen är viktigt? Vad är det som betyder något? Och den insikten är något som jag kommer bära med mig länge, länge!

Advertisements